Vad vinterkylan gör med huden och i vilken ordning du lägger produkterna

Känner du igen det där att krämen som räckte i oktober plötsligt inte räcker i januari? Huden beter sig annorlunda på vintern. Skiftet kommer ungefär samtidigt som elementen slås på. Jag märker det på mig själv varje år.

Det känns som stramhet efter duschen, som en kräm som plötsligt inte räcker, som rodnad över kindbenen efter en promenad i motvind.

Den första reaktionen är nästan alltid att lägga på mer. Ibland hjälper det. Oftare löser det fel problem, eftersom vinterhud sällan handlar om mängd utan om en barriär som läcker.

Vad som faktiskt händer

Två saker samverkar under vinterhalvåret. Båda drar åt samma håll utan att märkas förrän huden redan hunnit bli sträv.

Ute sjunker temperaturen. Talgproduktionen går ner i kylan, vilket spelar roll även om talg inte är samma sak som barriärens egna lipider. Det tunna fettlagret på ytan bromsar avdunstning, så när det minskar läcker huden mer vatten. Blodkärlen drar dessutom ihop sig i kylan och vidgas snabbt igen inomhus. Den växlingen ger rodnad hos många.

Inne torkas luften ut av uppvärmningen. Kall luft bär lite fukt från början. När den värms upp inomhus sjunker den relativa luftfuktigheten kraftigt. Huden avger då vatten till omgivningen snabbare än vanligt.

Kvar blir en hud som samtidigt får mindre fett utifrån och tappar mer vatten inifrån. Den känns stram direkt efter tvätt, blir sträv på kinderna och reagerar på saker den brukar tåla.

Rengöringen är oftast boven

Ska du bara ändra en enda sak i vinter, ändra rengöringen.

Skummande rengöring som fungerar utmärkt i augusti kan vara för avfettande i januari. Känns huden stram efteråt, nästan gnisslande ren, har den tagit bort mer än smuts. Den har tagit bort en del av barriären. Sedan ska krämen försöka bygga upp det igen.

Byt till något som rengör utan att avfetta. Yin Your Skin SALVA Cleansing Balm löser upp smuts och makeup i olja i stället för i tensider och lämnar barriären intakt. Nourish London Skin Renew Cleanser & Makeup Remover gör samma jobb i en lättare form.

Sänk också vattentemperaturen. Hett vatten känns skönt när man kommer in frusen. Samtidigt löser det upp hudens egna lipider effektivt. Ljummet räcker gott, även om det känns snålt i februari.

Jag växte upp med bastu och slutar aldrig förvånas över hur få som tänker på duschen efteråt. För en frisk hud är värmen sällan problemet, även om den som har rosacea eller eksem kan behöva vara försiktig, eftersom värme och svettning kan trigga besvären. För oss andra avgörs det mesta i duschen efteråt: skölj ljummet och lägg på något medan huden fortfarande är fuktig.

Tunnast först, tätast sist

Det är inte lätt att veta i vilken ordning saker ska ligga. Här tappar många en del av effekten utan att förstå varför krämen inte räcker.

Produkter läggs från vattnigast till fetast. Skälet bakom är rent praktiskt. Ett vattenbaserat serum måste nå huden för att göra nytta. Lägger du en fettbaserad kräm först kommer det aldrig fram.

Kvällen börjar med rengöringen. SALVA smälter mellan fingrarna till en grön, krämig olja av gurkfrö och tamanu; jag brukar låta den ligga kvar några minuter som en snabb mask innan jag sköljer. Medan huden fortfarande är fuktig kommer det vattniga: Nourish London Ceramide Moisture Boost Essence, lättflytande som vatten, tillför fukt tillsammans med ceramider, samma lipidtyp som barriären själv är byggd av. På vintern är det ofta kvällens mest verkningsfulla steg.

Sedan krämen, gärna rikare än sommarens. Dr Jackson’s Night Cream doftar av frankincense och hör till det tyngsta butiken har. Nourish Antioxidant Multi-Tasking Super Balm är alternativet i balmform, en tät blandning av rena växtoljor.

Allra sist oljan, om du använder någon. Den förseglar det som ligger under. Nourish London Argan Skin Rescue, som är en ansiktsolja trots det krämlika namnet, hör hemma här. Under krämen gör den mindre nytta, eftersom den stänger ute det som skulle in.

En sak till: lägg produkterna på lätt fuktig hud i stället för torrtorkad, så tar huden upp mer av det du redan har köpt.

Torr hud eller skadad barriär?

Skillnaden avgör om du ska tillföra mer eller sluta göra något. De två förväxlas lätt, eftersom symtomen överlappar.

Torr hud saknar fett men fungerar i övrigt som den ska. Den känns sträv och stram, ser matt ut och svarar ganska snabbt på en rikare kräm. Obehaget sitter på ytan, inte i något som gått sönder under den. På vintern kan den dessutom vara uttorkad samtidigt, alltså sakna både fett och vatten, vilket är en skillnad som avgör vilken kräm som fungerar.

En skadad barriär beter sig annorlunda. Då släpper huden igenom ämnen den normalt stänger ute. Därför börjar produkter du använt i åratal plötsligt svida eller sticka. Det är det tydligaste tecknet, men många tolkar det i stället som att de blivit allergiska mot något nytt när orsaken egentligen är att skyddet under gett vika.

Andra tecken är rodnad som sitter kvar längre än vanligt, en hud som känns varm eller spänd utan att se torr ut, plus små ojämna knottror som inte är finnar.

Här blir instinkten fel. Den blir dessutom svår att stå emot när huden ser sämre ut för varje dag. Den som får en skadad barriär lägger ofta på fler produkter, gärna aktiva sådana som syror eller retinol, i tron att huden behöver mer hjälp. Effekten blir den motsatta, eftersom varje ytterligare aktiv ingrediens ställer krav på ett skydd som redan är nedsatt.

Rätt åtgärd är att göra mindre. Rengöring, fukt, fett. Inget mer på en till två veckor. Lugnande formuleringar hör hit, exempelvis Nourish Relax Hydrating Peptide Serum, medan syror och skrubb får vila tills huden slutat reagera.

Utsatta ställen som glöms bort

Ansiktet får all uppmärksamhet ända tills läpparna och händerna spricker, någon gång i december när det redan är för sent att hinna före.

Läpparna har inga talgkörtlar alls och kan därför inte fetta in sig själva. De behöver tillförsel utifrån hela vintern, inte bara när de redan spruckit.

Händerna tvättas ofta, torkar snabbt och utsätts direkt för kylan. Bamford Chamomile Balm, en parfymfri liten balm av sheasmör, jojoba och nypon, fungerar på både läppar och torra partier och är mild nog för spädbarn. Bamford Woodland Moss Hand Balm, med honung och jojoba i en aluminiumtub, är byggd för händerna specifikt.

Glöm inte halsen och området runt ögonen. Huden är tunnare där och märker av torkan tidigare än kinderna.

Solskydd gäller även i snö

Det här tänker få på. UV-strålningen försvinner inte på vintern. Snön reflekterar dessutom en betydande del av det som når marken.

Ute i öppen snö eller på is träffas ansiktet både uppifrån och nedifrån. Undersidan av näsan, kindbenen och hakan får då strålning de aldrig får på sommaren, samtidigt som intensiteten stiger med höjden.

Går du bara mellan hus och bil i stan räcker en dagkräm med inbyggt skydd, exempelvis Nourish London Skin Protecting Daily Moisturiser SPF25. Skillnaderna mellan mineralt och kemiskt solskydd går jag igenom i sommarguiden.

När det inte räcker

Ibland är torrheten inte bara torrhet, utan något som behöver en annan sorts hjälp än den en burk kan ge.

Fjällar huden kraftigt, kliar den intensivt, spricker den eller kommer det gula skorpor är det inte längre en fråga om rätt kräm. Eksem, psoriasis och seborroisk dermatit ser ut som torr hud men behöver behandling som en hudvårdsbutik inte kan erbjuda.

Har du gjort om rutinen och ändå haft sprickor eller kraftig fjällning i fyra veckor är det vårdcentralen eller en hudläkare som ska titta, inte nästa burk. Ta med namnen på det du använt, det förkortar besöket.

Krämen du hade i somras är förmodligen inte fel. Den är bara byggd för ett annat väder.