Därför behöver sommarhuden mindre, inte mer

Sommarens hudvårdsråd handlar nästan alltid om att lägga till. Ett serum för lyster, en mask för glow, ett par produkter till i rutinen.

Huden går åt motsatt håll. Den producerar mer talg i värmen, den svettas, den får fukt från luften utan hjälp av oss. Det som fungerade i februari blir ofta för mycket i juli.

Sommarrutinen växlar därför ner. Enklare, inte mer. Med ett undantag, som är det enda som verkligen bör läggas till.

Vad värmen gör

Talgproduktionen ökar när det blir varmare. Det är en av få saker inom hudvård som är förutsägbar för nästan alla. Det märks som glans i T-zonen redan vid lunch, som makeup som börjar glida under eftermiddagen och ibland som fler orenheter än du är van vid från resten av året.

Låt dig inte luras av glansen. Den kommer från talget och avslöjar ingenting om hur mycket vatten huden har kvar, så en blank hy kan mycket väl vara uttorkad samtidigt. På sommaren blir den fällan som djupast, eftersom sol, bad och luftkonditionering drar ur vatten medan värmen håller glansen uppe.

Luftfuktigheten stiger också, så huden avger mindre vatten till omgivningen. Behovet av tunga produkter sjunker, ibland ner till ingenting.

Samtidigt ökar UV-strålningen kraftigt. Den är sommarens viktigaste nyhet för rutinen, även om salt, klor och mer tid utomhus också sätter sina spår.

Byt ut, lägg inte till

Den rikare vinterkrämen kan bytas mot något lättare. Det är det byte jag tycker gör störst skillnad under hela året.

Vinterkrämen är inte dålig. Den löser bara ett problem du inte längre har när luftfuktigheten stigit och talgproduktionen kommit igång.

ELO Active Serum-Cream Complex från Yin Your Skin ger fukt utan tyngd. Vill du gå ännu lättare fungerar en essens som Nourish London Ceramide Moisture Boost Essence ensam på huden vissa dagar, utan kräm ovanpå.

Byt när krämen börjar kännas som ett lager du bär i stället för något huden dricker. För många händer det någon gång i maj, men huden är en bättre kalender än almanackan.

Nattkrämen kan däremot ofta stå kvar, eftersom nätterna är svalare och hudens reparationsarbete pågår året om. Sov med öppet fönster ändras ingenting av det.

Något som återkommer varje sommar: många upplever att huden blir bättre och drar slutsatsen att solen är bra för den. Jag misstänker att semestern gör mer av jobbet än solen, alltså mindre stress, mer sömn och färre produkter. Solen har en verklig kortsiktig effekt på vissa besvär. Den kommer bara med en räkning som syns först senare.

Solskydd är undantaget

Det här är den enda produkten som ska läggas till. Den punkten går inte att förhandla om. Jag säger det som någon som lärt sig det den dyra vägen.

Jag bodde i Australien i nästan tjugo år och var ingen förebild när det gällde solskydd. Många timmar på stranden, ute på havet och i solen satte sina spår. Det är betydligt enklare att skydda huden från början än att försöka korrigera skadorna i efterhand.

UV-strålningen ligger bakom det mesta av det vi kallar tidigt åldrande: pigmentfläckar, fina linjer, hud som tappar spänsten. Den påverkar också hudcancerrisken, ett betydligt större skäl än något kosmetiskt.

Är du mest inne och ute i korta stunder räcker ofta en dagkräm med inbyggt skydd, exempelvis Nourish London Skin Protecting Daily Moisturiser SPF25.

Det mesta som går fel handlar om mängd och tajming. Ett fullgott skydd i ansiktet kräver ungefär två fingrar solkräm, en sträng längs pekfingret och långfingret från spets till knoge. Kläm ut den i handen en enda gång, så ser du hur mycket mer det är än du brukar ta. Halva mängden ger betydligt mindre än halva skyddet.

Lägg på inomhus ungefär en kvart innan du går ut, oavsett filtertyp, så att filmen hinner sätta sig och fördela sig jämnt. Där ute lägger du om varannan timme, samt direkt efter bad och handduk. Samma mängd som första gången, inte en tunn bättringsstrykning.

Mineralt eller kemiskt solskydd?

Frågan kommer nästan alltid från den som handlar ekologiskt. Jag tycker den förtjänar ett rakare svar än den brukar få.

Mineralt solskydd, som också kallas fysikaliskt, bygger på zinkoxid eller titandioxid. Filtren ligger kvar på hudytan i stället för att tas upp, vilket ger färre reaktioner hos den som lätt får sveda av kemiska filter. Det är skälet till att mineralt ofta rekommenderas först vid känslig hud och till barn.

Kemiska filter tas i stället upp i det yttersta hudlagret. De ger en lättare konsistens som sällan syns på huden. Många föredrar därför den typen i ansiktet.

Här brukar folk höja på ögonbrynen: båda typerna skyddar i huvudsak genom att absorbera strålningen och omvandla den till värme. Bilden av mineralpartiklar som en spegel som studsar bort solen är marknadsföring, för reflektionen står bara för några få procent. Skillnaden i praktiken handlar om var filtret sitter och hur det känns på huden, inte om två olika principer.

Nackdelen med mineralt är den vita hinnan. Zinkoxid har vit färg som syns tydligt på mörkare hud. Det är därför tonade varianter finns.

Två saker är värda att säga rakt ut. Kemiska filter är inte farliga i den mening som ibland påstås. Och just UVA-skyddet slipper du granska själv, eftersom alla solskydd som säljs i EU med UVA-symbolen, bokstäverna UVA i en ring, uppfyller kravet på UVA-skydd i förhållande till sin skyddsfaktor. Vilken filtertyp som passar din hud är en annan fråga. Den svarar stycket ovan på.

Det som avgör resultatet är ändå något helt annat. Ett solskydd du faktiskt använder varje dag skyddar mer än ett du valt teoretiskt rätt men tycker är obehagligt och därför hoppar över.

Håret får också en säsong

Sommaren sliter på håret ungefär som den sliter på huden. Sol bleker. Klor torkar ut. Havsvatten lämnar salt kvar i längderna långt efter att du torkat dig.

Skölj håret med vanligt vatten direkt efter bad, innan saltet eller kloret hinner torka in i längderna och göra dem strävare än de behöver bli. Hårbotten svarar på samma logik som ansiktet, alltså mildare produkter framför starkare, även när du frestas att tvätta bort allt med något kraftigt.

Efter solen

Huden efter en hel dag ute är varm, uttorkad och ofta lite irriterad, även de dagar när ingen synlig bränna har hunnit uppstå.

Här passar lugnande och vattenrika produkter bättre än rika krämer. SUMU, en mist med apelsinblomma och grönt te, landar som ett svalt sommarregn över ansiktet. Dr Jackson’s Face & Eye Essence är byggt för hud som reagerat.

Vänta med syror, skrubb och retinol tills huden lugnat sig. Solutsatt hud har redan en påfrestad barriär, så aktiva ingredienser ovanpå det ger oftare irritation än resultat. Samma princip gäller vid en skadad barriär på vintern.

Glow kommer inte ur en burk

Ordet glow används om nästan allt, vilket gör det ganska meningslöst. Jag använder det ogärna själv, eftersom det lovar en effekt utan att säga någonting om vad som faktiskt skapar den.

Det som får hud att se lysande ut är i praktiken tre saker. Den är tillräckligt fuktad, den har en jämn yta utan uppbyggda döda hudceller och den slipper irritation.

Fukt kommer från humektanter och lätta oljor. Nourish London Radiance Firming Facial Oil räcker med några droppar, gärna på fuktig hud.

En jämn yta kommer från mild exfoliering, men här gäller måttlighet på sommaren, eftersom exfolierad hud är känsligare för sol.

Den tredje kostar ingenting. Hud som inte är irriterad ser bättre ut än hud som behandlats med sju produkter för att bli fin.

Mindre fungerar bättre den här årstiden. Det är ovanligt att kunna säga om hudvård. Därför säger jag det gärna.